Niklas Svenlin, syndikalisten som hotade om blockad av en bensinback för han var "kränkt" över att sälja Slitz och Moore, har tagit bladet från mun och förklarar sitt agerande på
Expressens debattsida. I sak framför han två argument: dels att "Slitz-kvinnan" inte är en arvtagerska av den "fria sexuella traditionen" i Sverige, dels att "grabbtidningar" objektifierar kvinnor, och att det är fel.
Vad den fria sexuella traditionen är utöver rätten till sin kropp förklarar aldrig Niklas. Däremot framkommer att han är ensamt definierar vad det innehåller. Fri sexualitet är kort sagt, det Niklas säger att det är. I min enfald trodde jag att begreppet frihet omsatt i sexuell praktik innebar en respekt för pluralism - hockey-killen får sin Slitz-brud och popfrillorna kan spana efter indiebrudar, typ. Nej, ty Slitz-bruden har "tillfångatagits" av en "ny-gammal könsordning" och det är fel.
Ska det moraliseras borde man dock först ha på fötterna. Innan 60-talets frihetliga revolution var sex i stort sett en tabubelagd fråga - särskilt för kvinnor. Frågan är om Niklas alltid har varit för "kränkt" för att öppna en grabblaska. Antagligen. Annars hade han sett att kvinnorna behandlas som sexuella varelser i reportagen. Vi är en mils vidd från 50-talets instängda kvinnliga sexualitet. Fångatagen var kvinnan innan den sexuella revolutionen. Den promiskuösa Slitz-bruden och samhället där sex inte uteslutande är en angelägenhet kontrollerad av fadern och maken är ett resultat av den frihetliga revolution som tog fart på 60-talet. Den tradition som en frihetlig vänster deltog i, men som Niklas med all tydlighet inte tillhör.
Inte heller argumentet om objektifiering håller vid granskning. Problemet är uppenbarligen inte objektifieringen
per se, Svenlin verkar inte ha problem med det i t ex reklam, där vackra kroppar och ansikten används för att sälja allt ifrån parfym, senaste modet och underkläder. Niklas gillar inte objektifieringen när det finns en sexuell klangbotten. Men objektifiering är inte definitionsmässigt fel. Jag hoppas alla vid tillfälle blir objektifierade, livet hade varit tråkigt annars! Att vara ett objekt utesluter inte att man är något annat i en annan situation. I sexuella sammanhang är inte motpartens intellektuella kvalitéer kanske det första i tankarna, den andre är ett sexuellt objekt, och vice versa.
Det är OK.
Objektifiering kan vara fel - när det sker ofrivilligt under tvingade former. Men Slitz-brudarna är inte de viljelösa våp förbudsivrare försöker måla ut dem som. De väljer att frivilligt mot betalning ställa upp på bilder. I sak är det ingen som helst skillnad mellan valfri Slitz-brud och underklädesmodeller - de är i båda fallen driftiga entreprenörer, ofta personliga varumärkesbyggare som väljer att slå en slant av sitt utseende. Vill Niklas Svenlin förbjuda även underklädesreklam? Det är nästa logiska steg i den, eh, "frihetliga" tradition han verkar i.
Oavsett om man gillar "grabbtidningar" eller ej borde varje människa som gör något anspråk på att försvara en sexuell frigörelse inte hota att blockera en affär som säljer tidningar producerade under frivilliga former av alla inblandade, till människor som frivilligt köper dem. Syndikalistisk moralism är fortfarande moralism.

Underklädesmodeller - också tillfångatagna?
Intressant? Andra bloggar om Niklas Svenlin, syndikalisterna, moralism