Alliansfritt Sverige släppte Fredrik Reinfeldts gamla liberalkonservativa pastisch på 1984, "Det sovande folket", till allmän beskådan och nedladdning. Erik Laakso på Arvid Falk-bloggen recenserar. Det går att göra sig lustig över att en tjugoåttaårig riksdagsledamot skriver något så ur den politiska mittfåran vid sin ålder, borde han inte ha anpassat sig till vad alla andra tycker, verkar vara frågan som hänger i luften.
Jag delar inte många av Fredrik Reinfeldts politiska uppfattningar, då som nu. Men det är lustigt att ingen av bokens "recensenter" noterar att dystopin inte är en verklighetsbeskrivning, och att ingen bemödar sig bemöta hans kritik av välfärdsstaten. I sig är det nästan ett kvitto på att det som avviker från den socialdemokratiska normen definitionsmässigt betraktas som konstigt, och därmed kan avfärdas.
Ska man faktiskt plocka fram ett och annat ur boken där Reinfeldt snuddar vid något viktigt kan vi ta två exempel:
Den stora staten mot civilsamhället
Reinfeldt menar att ett långvarigt socialdemokratiskt maktinnehav har pacificerat människor, och att det politiska systemet dövar egna initiativ. Det finns ett korn av sanning i det. Framförallt p.g.a. att politik inte är värdeskapande, systemet fördelar bara värden enligt demokratiska principer. Värdet i en nation, socialt, kulturellt, ekonomiskt, skapas i civilsamhällets institutioner, relationer, och företag, genom frivilliga utbyten. Politiken misslyckas konsekvent att plocka vinnare på förhand, eller att odla dem. Att därför se till staten i första hand för att säkra livskvalité tyder på ett grundläggande tankefel. Det är en attityd som uppkommer i ett samhälle som ser offentliga system som den främsta garanten för välstånd. Vad du är "värd" avgörs, eller borde avgöras inom vida ramar av vad du kan erbjuda andra. Förlorar du jobbet på t.ex. SAAB borde inte första reaktionen vara att ropa efter ett förstatligande för att ingen vill ha det du producerar.
Partier som lockar väljare med offentliga medel
Reinfeldt tangerar frågan om partier som köper inflytande genom löften om bidrag och speciella reformer riktade mot viktiga väljargrupper. Men det är väl ytterligare ett nyliberalt hjärnspöke? Inte direkt, det finns forskning som belägger sambanden mellan t.ex. maxtaxan - en riktig medelklassreform - och valvinster, där socialdemokraterna köpte 80 000 röster a 42 000 kr styck. Smart, garanterat välplanerat, och ett ganska sjukt sätt att använda offentliga medel på. Denna sortens politik har förts som en röd tråd från ATP-systemet till socialdemokraternas löften om en grymt skön a-kassa för höginkomsttagare 2006. Det är exempel på en inställning till det offentliga som Karl Popper kallar för 'personal intervention', där majoriteten styr offentliga medel åt vissa håll för att uppnå politiskt uppsatta mål. I fallet med socialdemokraterna har det historiskt varit behålla makten genom att binda stora väljargrupper till staten.
Summa sumarum, "Det sovande folket" är inte ett litterärt mästerverk. Men som tidsdokument över ett annat moderat parti är det en intressant text. Och en del av den kritik Reinfeldt framför tangerar reella frågeställningar: Vad är tillräckligt med stat? Hur bör offentliga medel fördelas? Är det sunt att partier köper röster med skattepengar? Det är frågor som förtjänar ett bättre öde än att skrattas bort, oavsett om man kallar sig socialdemokrat eller ej.
Intressant? Andra bloggar om Fredrik Reinfeldt, socialdemokraterna, det sovande folket
5 days ago
2 comments:
Hej! Skitbra skrivet - jag har längtat efter ett gott försvar från högern som inte är "a men fan kolla på vänstern ju, de var ju också dumma".
Dock var inte alls vår undermening att man vid en viss ålder ska ha nått den politiska mittfåran, utan att vid en första anblick tror många att boken är skriven av någon i åldern 17-20, mest pga språket, disponeringen och de allt för uppenbara litterära verktygen - och ja, jag vet att jag förolämpar min egen ålder här.
Att diskutera förhållandet civilsamhälle/stat är kanske att ta sig vatten över huvudet i ett kommentarfält - men på den andra punkten skulle jag kunna belysa att situationen vi är i nu, där Reinfeldt troligtvis fortfarande tror på det du tagit upp men predikar välfärd, är just ett exempel över kallt kalkylerande röstmaximering, sk. triangulering.
Men genom att ta upp det märker jag att jag just anfört ett argument byggt på "a men ni då", och gör därför sorti :)
Tack, kul att du gillade det!
Jag menade egentligen inte att du och Björn menade det, men läser man t ex Johan Sjölander är det uppenbart att det verkligen är frågan. Jag tycker det är lustigt.. av nämnda anledningar.
Jag kan inte säga vad herr statsminister tänker. Men tittar man på Moderaternas historia är den libertarianska politiken undantag snarare än regel, under hela partiets historia. Jag rekommenderar "Mellan arv och utopi" för en bra inblick i moderaternas idéutveckling. De åsikter Reinfeldt representerar i dag är minst lika mycket i linje med partiets arv som de åsikter han förfäktade 1993.
Då var han f.ö. 28, i dag är han 43. På femton år brukar de flesta ändra uppfattningar. Att mena, som Björn (tror jag det var) att "Det sovande folket" är någon hemlig agenda som ligger bakom allt Nya Moderaterna gör är för mig ett klart tecken på att man ser högerspöken, och inte alls är särskilt bekant med borgerlighetens och högerns inre liv. Att tycka annorlunda än socialdemokrater betyder faktiskt inte alls att man vill montera ned välfärdsstaten.
Post a Comment