Gasledningen är en säkerhetsfråga, inte en miljöfråga

Ja, jag håller med Carl B Hamilton i hans bedömning. Gasledningen kan inte reduceras ned till en enkel fråga om några blåmusslor, om ni ursäktar. Energi är, om inte ett uttalat maktpolitiskt verktyg, så i varje fall ett allmänt erkänt sådant för Ryssland att använda för att så splitt i EU och EU:s randstater som ligger i spänningszonen EU-NATO-Ryssland. Det är ur det perspektivet gasledningen måste ses.

Jag känner mig nästan nödgad att citera mig själv:

..Ömsesidigt beroende omöjliggör krig. I all väsentlighet är det lockande analys - en attack på en handelspartner är ju i någon mening en attack på sig själv. Men vad liberaler sällan lyckas förstå är att stater inte bara har monetära intressen. Staten är en maktapparat i ett system präglat av anarki. Liberalismens älskling, FN, och dess totala handlingsförlamning i Georgien-frågan är talande för hur snabbt försök att överbrygga nollsummespelet faller samman när inte båda aktörer köper den liberala analysen. Ryssland betraktar inte handel som ett verktyg för ömsesidigt säkerhetsfrämjande, utan som ett maktpolitiskt verktyg för sina intressen.*

Regeringen har haft alla möjligheter att underkänna gasledningen utifrån den säkerhetspolitiska analysen att Sverige inte tjänar på att ha ett ryskt riksintresse kring den oförsvarade husknuten Gotland. Det är synd att man inte tog chansen, även om gasledningen råkar passera det, i dubbel bemärkelse, snäva nålsöga som är miljöprövningen.

Läs även Cornucopia som ytterligare belyser de säkerhetspolitiska aspekterna utifrån den nyligen avslutade Zapad-övningen som syftade till att öva skydd av ryska gasledningar.

*jag menar inte liberaler i en politisk mening, utan liberaler inom internationella relationer.