Det, euhm, liberala Miljöpartiet - del 2

Johan Hedin har gjort ett förtjänstfullt arbete i att förekomma min egen planerade lusläsning av Miljöpartiets program. Det höjs som bekant röster från olika håll att Miljöpartiet borde bli det femte bladet på Alliansens fyrklöver, och att partiet i själva verket är ett mittenparti.

Vissa kanske hittar "storstadspuls" och "latteliberalism" i tobinskatt, ett räntefritt samhälle och löntagarfonder. Själv ställer jag mig något tveksam till om det är vad som menas med liberalism, och om det är rätt politik för en borgerlig regering.

Tidigare skrivet om miljöpartiets "liberala" syn på genus, marknadens frihet och reklam här.

En studie i att feltolka en text

Mattias Svensson på NEO-bloggen sågar det frihetsmanifest som ett antal centerföreträdare skrev på Newsmill härom dagen. Det är ord och inga visor. Jag tycker tyvärr att Mattias medvetet väljer att missförstå grunderna för debattartikeln, och hur den passar in i den interna processen av att ta fram en valplattform för Centerpartiet.

Centerpartiets budskap i valet - Europas förenta krafter - var på många sätt inspirerande och förmedlade en positiv syn på Europas möjligheter. Men det var också otydligt gentemot väljarna. Det var inte lätt att förklara för väljarna vad som särskiljde Centerpartiet från de övriga partierna.

Mattias skriver: "Kampanjen var bra, men nådde inte fram till väljarna, är verkligen valnederlagens standardrepertoar".

Min kommentar: Vad de skriver är snarast tvärtom, valbudskapet var otydligt. Därför var inte kampanjen bra. Det går att tycka att "Europas förenta krafter" var en bra utgångspunkt för en kampanj, men som ändå "slarvades bort" i otydliga valbudskap. Och det gjorde den ju också.

Frihetlig politik går inte att fånga som ett samlat politiskt program, bestående av krav i en mängd sakfrågor; det är ett förhållningssätt till samhällets utveckling som kan samla frihetligt sinnade människor över ett brett politiskt fält.

Mattias skriver: Tyvärr. Politik är sakfrågor, detaljer och hårt, envetet slit. Ska man vara trovärdig i sin politiska vilja är det inte högtidstal om värden, utan konkreta problem och lösningar som måste fram.

Min kommentar: Hela manifestet är uttryck för en ideologisk ingång, eller avstamp i vilka värden som ska vägleda sakfrågorna framöver. Sakfrågorna kommer i ett senare skede när politiken mejslas ut. Varför väljer Mattias att medvetet missförstå premisserna för debattartikeln?

Det är viktigt att slå fast att en frihetlig politik inte bara handlar om friheten från statliga ingrepp; i lika stor utsträckning är det frågan om att ge människor redskapen för ökad självständighet.

Mattias skriver: Frihet kan med andra ord betyda lite vad som helst. När centern vill ha minskat politiskt inflytande över arbetsmarknaden är det frihet. När centern vill att staten ska förbjuda bensindrivna bilar är det också frihet, staten befriar oss och ger oss andra kommunikationsredskap.

Min kommentar: Centerpartiet driver inte en libertariansk politik. Min reflektion är att ovanstående mening är en sund liberal inställning till politiken, dels lämna människor i fred, och dels utjämna livschanser genom att skapa verktyg för att ta hand om sitt eget liv. När det kommer till miljöförstöring är en liberal grundprincip att du får göra vad du vill så länge du inte skadar andra. Översatt till sakpolitik betyder det att det är legitimt att antingen straffbeskatta eller rent av förbjuda de aktiviteter som har negativa externaliteter.

Men alltså..

Förstår ni inte, Volvo? Att tro på elbilen är ju ogrundad och rosenkindad käck optimism. Varför envisas ni med att presentera rullande exemplar?

Helt rätt!

Kan inte så mycket mer än instämma i Newsmill-artikeln om vilken inriktning Centerpolitiken borde ha (även) framgent.

Samtidigt i Frankfurt

Självklart spelar företagandet och marknadsekonomin en omistlig roll i klimatarbetet. Och visst har teknisk utveckling revolutionär potential i sammanhanget. Men det går inte att beräkna politiken utifrån uppfinningar som inte finns. Det är ansvarslöst att i stället för att fatta svåra beslut ställa ut löften om kommande landvinningar.

Så lät det igår på Expressens ledarsida om Centerpartiets "rosenkindade käcka optimism" att miljöbilismen är under utveckling.

Kollegan Gustav gör en intressant iakttagelse kring det perspektiv som ledarskribenten Forssberg ger uttryck för:

Om man drar parallellen Förbifart Stockholm i dag, och tågtrafiken i förra seklets början, skulle tågen med miljöpartistiska glasögon ha framstått som den värsta sortens miljöförstöring som tvunget skulle ha stoppats. I dag går de flesta tåg på förnyelsebar el.

En poäng som är bra att ha i åtanke när man läser tidningen Allt om Motors reportage "elbilar snart på våra gator" från bilmässan i Frankfurt.

Fast vem vet, Wolksvagen, Renault och Peugeot har kanske bara smittats av den ogrundat käcka optimismen som ser ut att gå runt.

Jag tror inte ni är vår målgrupp..

Jordens vänner tycker att "Centern har inget kvar av sin miljöprofil", då vi stödjer förbifart Stockholm, likt sju av tio stockholmare.

Övriga ståndpunkter Jordens Vänner håller sig med:

Jordens vänner är emot GMO:

"En gigantisk försöksverksamhet"

Jordens vänner är emot EU:s inre marknad:

"EU:s inre marknad är en plan för en gigantisk omstrukturering av Europas industri för ökad stordrift"

Jordens vänner är emot fri handel med livsmedel:

"Vi kan inte låta marknadskrafterna härja fritt"

Jordens vänner är konspiratoriska:

"Allt mer ekonomisk och politisk makt flyttas från regeringar till transnationella företag"

Jordens vänner är emot köttätande:

"Köttproduktionen bidrar till ett orättvist resursutnyttjande"

Inga jämförelser i övrigt med de som är emot Förbifart Stockholm. Men är det underligt att en allmänt vänsterlutande lobbyorganisation, som låter som ett svagt eko av millenieskiftets antiglobaliseringsrörelse tycker att Centerpartiets framtidsoptimistiska och liberala miljöpolitik är skräp? I think not.

Perspektiv

Vi har hög skatt på miljöförstöring därför att vi inte vill att människor och företag ska smutsa ned. Vi har hög skatt på arbete och ackumulation av rikedom därför att..?

Hög skatt är definitionsmässigt - medvetet eller omedvetet - ett utslag för en marxistisk samhällssyn: Du blir rik för att du suger ut andra, inte för att du erbjuder det människor är villiga att betala för.

MP:s anklagelser dödar den levande debatten

Gustav Andersson svarar i dag miljöpartisten Raymond Wiggs anklagelse att Centerpartiet är för "miljörasism", då vi driver en politik för bättre kommunikationer även för mer utsatta delar av Stockholms län.

Det är synd att Miljöpartiet väljer att driva denna sortens argumentation, när de mycket väl vet om att vi i Centerpartiet tar starkt avstånd från Sverigedemokrater, främlingsfientlighet, och driver frågor om lika rätt i bl.a. vård för papperslösa invandrare.

Peter Santesson-Wilson på NEO-bloggen skriver några visdomsord om just "gapig" argumentation, och hur det kortsluter det politiska samtalet. Att koppla samman infrastruktur med rasism är visserligen opportunt, och appellerar kanske till en och annan vänsterlutande miljövän. Men det är en ovärdig argumentation som förminskar och förenklar de ödesfrågor som miljön faktiskt är.

Intressant? Andra bloggar om Centerpartiet, Miljöpartiet, miljö, Förbifart Stockholm

Grundkurs i ekonomisk terminologi för vänsterbloggare

Reservationslön betyder inte att man sänker lönen i kronor och ören. Det innebär att man sänker den gräns där det blir lönsamt att ta ett jobb. Hur uppnås detta? Skattesänkningar - vilket innebär ökad nettolön, men minskad reservationslön.

Vill regeringen sänka nettolönen genomför den skattehöjningar, vilket minskar din och min inkomst efter skatt. Den debatt som har uppstått efter Expressens "avslöjande" om lägre reservationslöner är helt galen, mot bakgrund av att det var under Socialdemokraterna vi nådde världens högsta samlade skattetryck. Ett skattetryck som gick från ca 30 till 50% under en trettioårsperiod.

Expressens rubrik "Hemliga planen: Sänk lönerna" hade nämligen varit sann varje gång Socialdemokraterna höjde skatten, och därmed minskade din och min inkomst. Nu är den bortom felaktigt.

Mer hos Karl Malmqvist.

Det börjar likna rättshaverism

"Förbifart Stockholm är miljörasism"

Incitament eller fördömanden? Liberala miljövänner VS miljövänstern

Min kollega, miljölandstingsrådet Gustav Andersson skriver i dag på politikerbloggen om miljövänsterns skadliga och kontraproduktiva inställning till teknikutveckling. Miljöproblemen kan inte lösas med punktmässiga förbud och svepande moraliska fördömanden av konsumtion som Miljöpartiet regelmässigt ägnar sig åt.

En kraftfull miljöpolitik måste baseras på marknadsekonomiska grunder - fungerande incitamentstrukturer är den mest kraftfulla motorn för en omställning till ett mer miljövänligt samhälle. Miljöproblemen är därför inte ett "moraliskt" problem, utan ett strukturmässigt sådant. Kort sagt, hur samhällsekonomin är utformad och vilka val som premieras.

Vi löser därför problemen med smart utformade styrmedel i form av skattesatser (eller kanske än hellre utsläppsrättigheter) som främjar miljövänlig teknik och miljövänliga val - inte med fördömanden av t.ex. bilåkande. Personligen ser jag visserligen gärna att de som brummar runt i bensinslukande bilar byter upp sig till t.ex. en ny Prius. Men för en miljöpolitik som ger verkliga resultat är det inte vårt största problem.

Använder vi ekonomiska incitament får de som förstör och skräpar ned betala för sig. På sikt internaliseras kostnaderna för det egna beteendet, och medborgare och företag styr om konsumtion till miljövänliga alternativ. Detta stimulerar fram större marknader för miljövänliga produkter, vilket leder till ökad konkurrens, som i sin tur leder till ytterligare produkt- och teknikutveckling när sjunkande vinster premierar de som har en "edge" över konkurrenter i miljövänlighet.

Det är marknadsekonomi och miljöpolitik i en fin kombination. Det är en liberal och grön miljöpolitik. I grunden är nämligen skillnaden mellan förbud och incitament följande: Förbud vill människor ta sig runt, och det gör de också. Incitament gör det däremot lönsamt att "lyda", därför är de väldigt mycket mer effektiva som styrmedel.

Intressant? Andra bloggar om Miljöpartiet, miljöpolitik

Att tala förbi varandra

Under dagarna har det kommit några olika, och så vitt jag kan bedöma, förhållandevis initierade kommentarer kring om låga skatter är "bra" eller ej för ett lands konkurrenskraft och näringslivsstruktur. Slutsats: Det är de inte. Bland annat Ali Esbati och Alliansfritt Sverige uppmärksammar detta.

Jag har vare sig nog med tid eller högskolepoäng för att nagelfara siffrorna - de kanske stämmer, det kanske inte gör det. Men vi leker med tanken att de har rätt för ögonblicket. Den "svenska modellen" är ett under av effektivitet och en solskenshistoria om socialdemokratins excellens i politisk ekonomi.

Är det anledning nog för liberaler att göra avbön i ambitionerna att sänka skatterna? Inte direkt. Vänstern betraktar regelmässigt medborgares plånböcker som en allmänning att plocka pengar ur. Utgångspunkten är utilitaristisk - vi ska ha det skattetryck som bäst bidrar till att vi uppnår vad-det-nu-än-är [insert: jämställdhet, krossa patriarkatet, rädda storkapitalet, etc].

Liberaler och i viss mån konservativa ser däremot skatter som en fråga om rättigheter. Det är mina pengar, jag borde därför borde få behålla så mycket som möjligt. Vad som är "effektivt" är - beroende på liberal färgning - helt eller delvis sekundärt. Denna inställning sitter djupt hos liberaler, och kan spåras till exempelvis en kantiansk filosofi om "människan som mål" eller Lockes skriverier. Att staten med ett våldsmonopol i ryggen tar pengar av oss minskar både min och din frihet. Slutsatsen blir därmed som en naturlig följd att lägre skatter är ett självändamål.

Har vänstern en ambition att driva hem poängen om att ett högt skattetryck är bra, om det nu är det, behöver de lyfta blicken från den ekonomiska debatten och istället prata ideologi. Det är i grunden en betydligt mer givande och rolig debatt än att slänga tvetydiga OECD-siffror i ansiktet på varandra.

Tjänstemannavälde?

Det är så man undrar. Eller hur ska man annars bedöma den debattartikel Bengt Andrén undertecknar på UNT Debatt, med sin titel som stadsbyggnadsdirektör, i den mycket inflamerade stadsbyggnadsdebatten? Den svenska förvaltningsmodellen bygger som bekant på en weberiansk modell om separation av byråkrati och politik. Av allt att döma verkar det inte fungera så väl här i Uppsala.

"SJ:s priser styrs av utbud och efterfrågan"

Även om det grundläggande felet med SJ:s höga priser och förseningar stavas för få järnvägsspår och tåg går det att använda marknadsmekanismer för att förbättra servicen inom ett i grunden dåligt fungerande system.

Det var precis vad SJ gjorde när de för två år sedan sedan började slumpa bort biljetter på avgångar som ligger tre månader framåt. Marknaden såg sin chans, och det uppstod en handel med SJ-biljetter på bl.a. blocket, där företagsamma typer köper billiga (95 SEK) biljetter och säljer dyrare till slutkunden.

Den fria marknaden har både lett till fler återförsäljare och biljettpriser som bättre reflekterar utbud och efterfrågan. Med en fri prissättning blir priset automatiskt "rätt" för en given avgång (förutsatt att tillräckligt många biljetter släpps tidigt och billigt). Helt plötsligt kan jag åka Uppsala-Göteborg för 200 SEK istället för det tidigare 900-kronorspriset. Både jag och killen på blocket blir nöjd.

På några linjer blir givetvis priset högre än med de tidigare planmässigt satta priserna. På många blir priset lägre. Sett över hela marknaden reflekterar den fria prissättningen exakt den betalningsvilja kunderna har på de olika linjerna. Blir priset högre än tidigare? Tough luck, boven är inte den fria prissättningen utan att SJ har för få avgångar och/eller att Banverket har för få spår på hett eftertraktade linjer.

Nu vill SJ som bekant stoppa den fria prissättningen och införa legitimeringstvång då det rör sig om "svartabörshandel" enligt dem själva. Ett lustigt uttalande när de själva stoltserar med på sin webb (hur länge till?) att "SJ:s priser styrs av utbud och efterfrågan". Oaktat att det är en lögn av SJ att kalla det system de själva har satt upp för "svartabörshandel" - det är ju inte olagligt - var väl själva poängen med den fria prissättningen att kostnaden för tågresande skulle sättas där utbud möter efterfrågan?

När monopolet nu avskaffar marknaden genom att införa personliga biljetter "för resenärernas trygghet" kommer det få ett antal effekter:

• Färre återförsäljare av biljetter när tobaksbutiker och blocket-entreprenörer inte längre kan sälja biljetter i andra hand.

• Generellt högre priser på avgångar med låg efterfrågan, och konstlat lägre priser på avgångar med hög efterfrågan.
  

• Garanterat högre priser för resenärer som reser "sista minuten".

Resultat? Antagligen kommer fler välja bort SJ för billigare och mer miljöfarliga transportmedel, och sannolikt kommer resandet med tåg som helhelt att minska. Starkt jobbat SJ.

Intressant? Andra bloggar om SJ

Planering

Politiker behöver en femårsplan.. förlåt, plan för att "stötta" ungdomar som bränner bilar i Göteborg och Uppsala, menar SSU:s ordförande Jytte Guteland i dag. Personligen tror jag inte att papperstigrar och lösa slag i luften löser problemen - men det låter ju fint att ha en plan, då slipper man först identifiera orsakerna till deras våld och förstörelse. Eller för den delen prata om rätt och fel.

Välskrivet om bostadsproblematiken för studenter

Jag är glad över att vara medlem i ett förbund som vågar ta i "jobbiga" frågor, trots att de inte alla gånger är politiskt korrekta. Magnus Andersson skriver i dag på Expressens debattsida om de regelverk kring studentbostäder - som visserligen har goda syften kring t.ex. handikapstillgänglighet - men som i praktiken gör det omöjligt för många studenter att hyra nya studentbostäder, p.g.a. höga hyror som kommer av höga byggpriser. Magnus borde veta, han är utöver förbundsordförande också byggnadsingenjör.